Släntrande steg hördes i dunklet och Targeirs röst.
- Jag har hittat en väg ut!
Troll öppnade ögonen. Hon måste ha nickat till för ett ögonblick.
I skenet från den snart utbrunna facklan såg hon sina vänner ta sig på fötter och Marina räckte henne handen för att med ett fast handslag hjälpa henne upp på fötter.
Den forna prinsessan stönade till då hon stelbent tog sig upp från grottans knöliga stengolv.
– Tack, sade hon kort. Alla var för trötta för att småprata.
Bredvid henne hjälpte Leidvir Ran att få upp Dreyka på axeln. Barbarkvinnan hade varit svårt sårad, men det var ingenting Jeor inte hade kunnat råda bot på. Nu var hennes sår borta och bara det levrade blodet på hennes bål, ansikte och armar skvallrade om att hon deltagit i ett smärre blodbad. Nu behövde hon bara vila och det kunde hon lika gärna göra på Rans skuldror som på den kalla marken.
– Den här vägen, hörde hon Targeir säga och gruppen började röra sig efter honom och det flämtande fackelskenet.
Skuggorna rörde sig gäckande på gångens väggar och det enda som hördes var deras egna steg. Det skulle bli skönt att komma ut ur det här förbannade grottsystemet. Troll hade ingen aning om vad det var för tid på dygnet, eller hur många dygn de spenderat i mörkret för den delen. Det enda hon var säker på var att det var alldeles för länge och att hon hatade att svartfolk hade för vana att bosätta sig i närheten av gömda skatter.
Nåväl, äventyret hade inte varit förgäves. Nu stundade goda tider på ett bekvämt värdshus med sängar, varma bad, god mat och öl.
Utan att tänka sig för skyndade hon på stegen och var nära att knuffa omkull Volmar som gick strax framför henne.
– Bråttom? Flinade han.
– Värdshuset kallar, log hon tillbaka. Hör inte du det också?
Han skrockade till och nickade.
– Nog hör jag det alltid. Det dånar!
De fortsatte under tystnad en stund, men så stannade ledet av och Troll kunde se Marco ta över guldsäcken efter Ambra. Det bådade gott att den starka alvkvinnan inte orkade bära den längre än så. Det betydde mer öl på värdshuset.
Troll log för sig själv trots att hennes rygg och fötter värkte. Nu hade de alla kunnat behöva en av Toms alla uppiggande brygder. Nog för att Jeor hade en del i sin packning och Marco hade i tumultet till slut lyckats göra dem alla osynliga för de förbannade vättarna, men… Hon insåg med plötslig klarhet att det inte var Toms lilla bra-att-hasäck hon saknade, utan hoben själv. Han hade varit så självklar i alla år och nu hade han dragit sig tillbaka till sitt eget värdshus.
Hon försjönk i dystra tankar, dagdrömmar om vänner som på ett eller annat sätt försvunnit ur hennes liv.
Troll vaknade ur sina funderingar av att Marina gav henne en lätt knuff och räckte henne Dreykas båda yxor. Hon tog emot dem och de fortsatte efter de andra.
Efter en stund hörde ett mummel som spred sig genom ledet och Troll lyfte blicken. Man kunde ana ljus lite längre bort och alla skyndade märkbart på stegen.

Utanför grottsystemet var det dag och solen sken från en klarblå himmel. Haugnirs Hjältar blinkade nästan yrvaket mot ljuset och Targeir skuggade ögonen med handen för att låta sina falkögon svepa över omgivningarna.
– Där borta, sade han och pekade på en platå inte alltför långt bort. Låt oss vila där.
De trötta hjältarna tog sig mödosamt till platsen och när Marco äntligen fick sätta ner säcken med guld på marken var det som om luften gick ur gruppen. I skuggan av ett stort träd slängde sig Troll ner på marken med Rans mage som kudde och strax kom Leidvir och gjorde dem sällskap. Troll suckade förnöjt.
– Jag antar att det är grottsystem som det där som gör att stunder som den här är så fantastiska… gäspade hon. Vad säger ni om att vi drar iväg och hälsar på Tom? Han kan säkert behöva ett tiotal vakter i sitt värdshus.
– Alldeles säkert, flinade Leidvir där han satt lutad mot trädstammen med ett grässtrå i mungipan. Jag tycker det låter som en bra idé och på vägen dit föreslår jag att vi besöker vartenda värdshus. Vi har en hel säck guld att göra av med!
...



Denna sajt handlar om lajvgruppen Haugnirs Hjältar.

Vi åker på lajv för att vi tycker det är roligt, ingenting annat. För arrangörers och andras intresse har vi här en pitoresk liten hemsida.

Haugnirs Hjältar ser sig som en grupp som rollspelar lajv. Med det menar vi att det vi upplever i bordsrollspelen tar vi med oss ut på lajv. Många hämtar inspiration från karaktärer de spelat i ex. Drakar och Demoner, Advanced Dungeons & Dragons, Eon, m.fl.

Vår målsättning är off att leva upp till detta: Lyhördhet, Vänlighet och Skaparglädje.